M var ute med hundarna i skogen idag, Tuva och Måns var lösa, Måns började skälla åt några hundar som kom, M bad Tuva vänta vid hans sida medan han höll koll på Måns, men när han tittar upp är Tuva borta, för hon har STUCKIGT fram till hundarna, som iof också var lösa, och hälsar glatt! När ett problem börjar lösa sig, (hennes rädsla), så kommer ett annat istället!! Hon får inte sticka fram utan att först fått frikommando. Detta var inte M:s fel, hon gör så med mig också, men inte så ofta på sista tiden då jag håller stenkoll på omgivningen, och för att jag vill kunna säga ”gå å hälsa”, eller koppla henne om hon inte får hälsa just då. Samt att jag vill kunna välja vilka hundar hon ska få hälsa på!
Detta känns ju som ett unghunds problem, som man lär sig på allmännlydnads kursen!! *pinsamt* Hon är ju för tusan över tre år, och kan fortfarande inte ett stopp kommando!! Är jag själv med henne gör hon inte detta *peppar, peppar* men när jag har båda med brister verkligen lydnaden i detta. Innan vi flyttade från Umeå gick det att stoppa henne, och hon var heller inte speciellt brydd om hundar, inte alls på detta sätt, att hon vill hälsa på alla hundar i skogen!
Jag vill inte skrika och gorma åt henne då hon nyligen börjat komma över sina rädslor och ändrat sin attityd mot andra hundar, och jag är livrädd för att förstöra detta.
Så snälla, Ge mig lite tips på detta ”unghunds problem!” Något som går att träna när jag eller M är ute med båda två samtidigt!
jag är verkligen en lycklig människa, som får ha Måns och Tuva i mitt liv! Jag tänkte på det under vår promenad idag efter jobbet, hela dagen har jag känt mig less, trött och allmänt sur. Kände inte alls för en promenad, men eftersom vi har gjort det till rutin, att gå 1h&30min på eftermiddagen, så kunde jag ju inte bryta det, bara för att inte jag hade lust. I skogen såg vi bara två människor+hund, just i början, sen fick vi vara ifred! Det var så underbart, att få se Tuv springa som en galning, och se så lycklig ut, å lille stickan som trippar på och viftar med hela rumpan när jag pratar med honom! Då kände jag mig bara harmonisk, och lycklig! Det är som balsam för själen, att få vara ute med dem i skogen, i mörkret, bara jag och hundarna!
Igår träffade vi Åsah och Fran för att träna, Tuv fick träna på hopp-stå, där jag nu fått bort mitt handtecken, å hon bjuder det frivilligt! Sen tränade vi på vårt fotgående, det eviga tragglandet, som nu har blivit riktigt kul! Hon går lätt för långt fram, när jag tar mitt första steg kan hon vara en halv längd framför mig. Inte alltid, men väldigt ofta, så detta har vi tagit tag i ordentligt, å nu får hon bara klick å godis när hon nuddar mitt ben med bogen. En kort film finns här: (tack åsah)
Sen tränade vi på apporteringen, att plocka upp den snyggt, men det gick inte alls, så vår träning där sög verkligen. Hon fick istället träna på hopp över hindret, å hon har fattat grejen att sätta sig efter, innan sa jag hopp-stanna-sitt, men behöver nu bara säga sitt. Detta har vi träna på vägbommen som finns på vår skogsrunda! Hon var riktigt pepp!
Igår åkte vi på info möte för räddningshunds utbildningen, jag ska göra ett försök med Tuva, tänk vilken insats, vilken bra träning som kan leda till något viktigt! Å går det inte, så får jag se det som bra träning!
det är verkligen kaos här hemma! Vi har just kommit hem från Norrland, å packar för fullt, imorgon flyttar vi till vår nya lya. Vi äger typ inga möbler, men ändå är det sååå mkt skrot överallt som jag inte vet vad jag ska göra av. Men om allt går som jag vill så sover vi i nya lgh imorgon! (om vi hittar en säng förstås:)
Har haft en kanon mysig semester, först Gbg över jul, och sen en kort mellanlandning här, å vidare mot Norrland. Var jätte roligt att träffa alla nära å kära! <3
Viggson, Tuv & Måns
M & Viggo fann varann!
Kort inlägg, känner mig rätt stressad över morgondagen.
jag och vovvarna tog en sväng på stan idag för att möta upp en vän, hittade helt spontant en tröja åt min lille sticka! Å en ekologisk sådan också!
Skönt för honom att ha något värmande under täcket! Speciellt då vi snart åker till syster i Norrland! På tal om kyla, det är så kallt i våran lägenhet, har aldrig upplevt något liknande tidigare! Å jag är inte speciellt bortskämd, det är kallare här hemma än det var i min lilla friggebod vi levde i hela förra året!! I stugan var det kallt på golvet å jag hade yllesockor inomhus jämt, men här är det isande kallt överallt! Till och med sängkläderna känns fuktiga?? Å min varmblodiga sambo, som sover med sommartäcke på vintern fryser här! Jag borde kanske ringa sthlms hem å klaga, men orkar inte, vi flyttar snart ändå, får väl meddela nästa hyresgäst om läget.
På torsdag hade vi träning i inomhus lokalen med HI gänget, det var riktigt trevligt! Tuva var laddad som tusan! Med henne tränade jag på fotpositionen och fick lite bra tips där, jag vill att hon ska gå närmare mig, närmare mitt ben, hon går lätt för långt ut, och glider fram, och där fick jag tips att klicka varje gång hon rör mitt ben, och sakta ner på mitt tempo lite, jag älgar lätt iväg. Sen tränade vi på rutan, där min söta tjej går fram till rutan, vänder och backar in. Å jag har helt missförstått momentet då jag trott att det är själva grejen, att hunden ska gå fram till rutan, vända upp och stanna, men så var det inte, utan den ska gå framåt, för att på kommando stanna. Men jag tycker Tuva är sjukt gullig när hon gör som hon gör, och det roligaste är att träna med henne och se att hon har roligt, så på kommande tävling kan vi bjuda på de poängavdrag det möjligtvis kan bli!
Lille stickan var också med på träningen, han skrek sig hes och var allmänt frustrerande!! När han fick träna på lite backande var han helt underbar, så himla gullig, det är kul när han börjat erbjuda lite frivilligt! Men när han sitter uppbunden och jag tränar med Tuva är han sjukt jobbig, skriker som en galning, och även fast hon ligger brevid honom så tjuter han för att jag inte är där. Så när alla andra hundar sov under fika pausen så satt Måns å gnällde å pep, som en frustrerande liten melodi som har hakat upp sig! Hoppas M är ledig nästa gång vi har inomhus träningen så Måns kan vara med honom! Allt hade varit så himla mkt lättare om han inte skrek som en galning, då hade han fått följa med på varje träning, men jag blir så irriterad och okoncentrerad. Nåväl, får fundera ut någon lösning så jag inte behöver vara borta från träningen bara för att M jobbar, kanske en bur?
Jag jobbar som en galning de närmsta dagarna, sen tar vi semester, och det ska bli så härligt! Bara få vara med M och hundarna, ta långa härliga promenader, vara ute massor, å bara mysa! Å gotta i en massa choklad! Sen kommer vi hem, jag jobbar en dag, sen fortsätter vår resa till Norrland, till min familj! Jag saknar dem massor, å mina vänner där! Ska bli grymt att vara ledig, å bara hänga med folk hela dagarna! Det är verkligen någonting jag saknar så sjukt mkt när jag bor här, närheten till människor, trots att jag bor i en stad med folk överallt så är det så isolerat! I mitt förra liv var jag nog inte svensk, jag tillhörde nog någon kultur där människor levde nära varann. Kände en massa kärlek till sina medmänniskor, och där ensamhet inte existerade! Jag har verkligen svårt att anpassa mig till detta liv, jag känner inte mina grannar, jag vet inte om de lever och mår bra inne i sina lägenheter? Förra helgen spelade vår granne samma låt i en timme, om och om igen, jag trodde helt seriöst att han tagit livet av sig, jag skulle just knacka på hans dörr för att fråga om allt var ok, men då tystnade musiken. Och efteråt har jag sett honom, så han var inte död! När vi flyttar till nästa lägenhet funderar jag starkt på att bjuda in mina grannar på fika! Tänk så mysigt det hade varit att känna sina grannar så bra så man kan springa ner en trappa på en kopp kaffe, prata och bara hänga! Vi får se, jag kanske vågar, om inte grannarna kommer tycka jag är helt galen!!
Vill ni hjälpa mig att skriva ett julrim om denna brödkorg, eller min är köpt på coop, men ser nästan likadan ut!! Den är röd/rödrutig, går att vända åt båda hållen. Det hela är ett skämt! Så det är ingen present till min mormor! Ska ge den till en man på jobbet imorgon!
Vilken härlig dag jag har haft! Vaknade av att hyresvärden ringde och berättade att vi fått lägenheten vi sökt! Ska bli såå mysigt med ett hem som känns som vårat eget, å slippa hyra i andrahand! Detta kom verkligen som en överraskning! Sedan var jag och vovvarna på en riktigt lång cykelrunda, å denna gång såg vi inte tanten! Tuva är sig själv igen efter att ha varit såå jobbig förra veckan, hon var verkligen jätte jobbig och jag kan inte hitta en anledning till varför? Vi tränar iof inte så mkt, men när vi minskar på träningen ökar vi på motionen ist, just för att hon är väldigt aktiv, och det har funkat så länge jag haft henne! Nåja, jag har dåliga veckor, så varför ska inte hon få ha det!? Under kvällen har jag jobbat extra, och till min stora förtjusning var de två bästa ur personalgruppen där! Kvällen kunde inte bli bättre, med massor av skratt å flams!!
I veckan träffade jag och vovvarna min vän A och hennes hund dexter,
hundarna kom jätte bra överens, eller Måns brydde sig inte å Tuva tyckte han var rolig. Hängde runt på stan, gick på hundcafe där jag fick köpa mina kex åt hundarna medan A fick sina gratis för att valpen var så söt!! :p Sedan gick vi vidare till en hundrastgård där vi möttes av flera andra hundar. Rastgård är trevligt, när jag inte bor mitt i stan så besöker jag väldigt sällan sådana, men eftersom det inte är så stort så står alla och pratar med varann, medan hundarna leker! Det är trevligt! Tack A+ valp för en jätte mysig kväll!
Hundarna var iaf helt slut då vi kom hem!! Länge sedan vi hängde runt på stan sådär. Jag känner mig verkligen stolt över mina hundar i sådana situationer, och det känns som att jag lyckats med den träningen! De är väldigt enkla att ha med, trots t-centralens rusningstrafik runt 17, klumpiga människor, höga ljud, mkt trafik, buller, sirener, hissar, köpcentrum, de är få saker de reagerar på av rädsla, de följer alltid glatt med mig. Jag älskar att få känna mig nöjd över något jag gjort! Och att sedan titta på dem när de så sött sover brevid varann på sängen, och känna den varma känslan av kärlek inom mig! Mina älskade små vänner!
det händer inte mkt just nu, men när det händer, ja då händer det på riktigt!! Jag och hundarna var på cykeltur idag, när vi kommit till en liten äng ser jag en kvinna med sin schäfer tik som jag sett tidigare, och den gången tränade jag med hundarna på samma äng, men fick avbryta träningen då kvinnan skrek att jag måste gå därifrån då hon inte orkar hålla i sin hund, och att den kommer slita sig snart. Jag blev något chockad men lommade iväg därifrån, snäll som jag är… Men denna gång ser jag att hon har hunden lös, så jag tar en omväg för att inte stöta på dem då hon har NOLL koll på sin jycke. När jag leder cykeln märker jag att Tuva beter sig stressat och tittar bak hela tiden, och jo mycket riktigt så följer hunden efter oss, och kvinnan går typ 20 meter därifrån och pratar med någon annan tant. När jag gått över nästan hela ängen så fortsätter denna hund gå efter oss, eller kryper, stirrandes. Jag tycker denna hund är väldigt läskigt, först för att kvinnan inte har någon koll på den, sen för att den känns väldigt oberäknelig. Jag försöker skrämma iväg den men då kommer den bara närmare. Jag vågade inte börja cykla ifall den då skulle springa efter. Tillslut blev jag less och lämnade cykeln, satte hundarna bakom mig och stampade mot den och schasade iväg den, då flyger hunden mot mig, Tuva kommer från ingenstans och flyger mot den, och den på henne. Snabbt drar jag bort Tuva, och backar därifrån, då kommer kvinnan och SKÄLLER ut mig!! För att jag säger åt hennes hund! Jag förklarar att jag blir väldigt rädd då den smyger efter mig och inte går iväg när jag säger, plus att mina hundar blir stressade, och att det faktiskt är koppel tvång om man inte har koll på sin hund. Då skriker hon tillbaka att jag minsann inte ska komma och uppfostra henne. Jag blev så irriterad så jag hoppade på cykeln och cyklade fort därifrån. Gjorde jag fel i detta läge som försökte skrämma bort hennes hund? Har aldrig varit med om att en hund gjort utfall mot mig. Skulle jag ha agerat annorlunda? Hade det varit en liten hund eller en hund som sett trevlig/lekfull ut så hade jag inte brytt mig om att den följt efter oss, men denna hunds blick skrämde mig redan då den börjat följa efter oss.
Blir bara så ledsen då jag tränar så mkt, och lägger ner massor av tid på att få tuv trygg med andra hundar, å det har gått så bra, så länge nu, och så händer detta.
förutom denna händelse idag så mår vi bra, har inget tränings sug alls just nu, men vi roar oss med motion och utflykter istället!
En del ur vår apportering. Märkte då jag såg filmerna att jag flyttar mig mkt, antagligen för att hon ska hamna rätt i position, vilket inte alls hjälper, sen sitter hon rätt snett också, kanske för att jag flyttar mig så mkt? Det får vi fila på! Men det var nyttigt att se. Ska försöka filma mer!
jag ligger hemma och är sjuk,, och uttråkad. Har feber och ont i halsen, men är inte tillräckligt sjuk för att kunna sova så mycket som jag kanske borde. Orkar inte heller gå på några längre promenader med hundarna då jag håller på att svimma av utmattning. Så jag har parkerat mig på soffan, följer serierna som Förlossningsakuten (mkt intressant!), En serie om en familj med 8 ungar, och that 70´s show. Och ja, vi har bara 1,2&4:an hemma. Hundarna har iaf fått en massa tuggben att fördriva tiden med! Har hittat en djuraffär som bara ligger 10min härifrån, om jag promenerar dit alltså, bra sortiment, och hyggliga priser! Me like!
Tror inte jag fått svinsjukdomen då jag känner mig bättre idag än jag gjorde igår, så denna sjukdom har bara hållt i sig i tre dagar, och jag tror nog att jag kan gå till jobbet imorgon.
Jag och Tuvi fortsätter träna på backandet till korgen, men jag kommer inte framåt, det går bara inte, förstår inte varför hon inte fattar det? Måns har ju fattat grejen. Hon förstår liksom inte att lyfta på bakbenen? Började ist träna på att hon ska kunna vända, och backa in mellan mina ben. Gjorde detta i två olika moment, att vända sig åt andra hållet och kunna backa. Att backa in mellan benen fattade hon ganska snabbt när jag la godis framför henne, ställde mig bakom henne och sa backa. Att vända sig helt om är inte svårt, men att sedan kunna backa utan att vända sig blir lite klurigt, men vi fortsätter träna på det! Tränade även på apporteringen, att gripa den i mitten, och hon är verkligen underbar att träna med! Hon är ibland alldeles för snabb för mig, jag hänger inte riktigt med, Måns är tuvis raka motsats, han gör allt väldigt samlat, behöver tid på sig och mkt uppmuntran, han kan vara lättare att träna än tuvi då han inte gör så mkt emellan, under tiden han har backat två steg har tuva hunnit göra en massa annat under tiden! Det är verkligen så lärorikt att träna två helt olika individer!
Till helgen ska jag äntligen köpa mig en kamera! Längtar!!
Visste ni att delfiner i fångenskap blir blinda efter några år? Deras ögon tål inte kloret som finns i vattnet de lever i, och det måste finnas, för annars kan vi människor inte se dem simma. Hade det istället funnits växter och liknande i vattnet hade delfinerna mått mkt bättre, men allt för att roa oss människor!
Då kände jag mig bara harmonisk, och lycklig! Det är som balsam för själen, att få vara ute med dem i skogen, i mörkret, bara jag och hundarna!
